perssonscypern

Här kommer ett litet gästinlägg i den här bloggen. Jag, Linnéa, har varit tillsammans med min pojkvän Johan på Cypern i två veckor och nu kommer ett litet inlägg om lite av det som vi upplevt.

Det var mycket vi inte hade koll på gällande norra Cypern (och den bok vi köpte som var om Cypern med senaste utgåva 2012 innehöll några direkta, lite pinsamma felaktigheter. Hörni på Reseförlaget, så här står det i er bok:

"På norra cypern finns inga bankomater" och "Ytterst få ställen på norra Cypern tar emot betalkort"
Falskt, det finns i städerna och även på vissa ställen längs vägarna. Jag upplevde att kortbetalning fungerade ungefär som i Sverige. Räkna med att betala med kontanter på marknaden, men i affärer och restauranger är det generellt helt lugnt med kort, även längre ut från städerna. Nästan alla ställen har bärbar betaldosa, vilket även minskar risken för skimming.

Om man då inte, som vi, fick många tips från någon man känner blir ju steget till att åka som turist till norra Cypern stort. Om man måste räkna ut exakt hur mycket man ska växla i Sverige innan avfärd och sen inte kan använda andra pengar än dessa. Hoppas på att en ny utgåva utkommer snart.

Men så åter till vår planering av semestern. I slutänden med den lilla kunskap vi hade hade vi sett ut två saker som vi verkligen ville göra:

• Dyka (jag har certifikat och Johan ville gärna göra ett provdyk). Och detta fick vi faktiskt tillfälle till.
• Åka till Karpaz, en av medelhavets lugna stränders sista utposter.

 

Karpaz är det område som ibland brukar kallas stekpannans handtag, om man har fantasin att se ön som konturen av en stekpanna, dvs. det område som ligger allra längst nordöst på ön.

Vi bodde under övrig tid på Cypern, precis som paret Persson, ca 2,5 mil öster om Kyrenia. För att vi skulle hinna med att i lugn och ro uppleva Karpaz bestämde vi oss för att boka rum på hotell uppe i Dipkarpaz, en by som ligger dryga två mil från östra spetsen. Ön är egentligen inte särskilt stor och vägarna är bra, men det tar ändå sin lilla tid att köra upp till Karpaz, för oss gick det på ca en timme och 45 minuter till Dipkarpaz. Eftersom det är augusti och vädret har varit minst sagt varmt och fuktigt prioriterade vi ett bungalowhotell med AC framför vissa ställen som erbjuder bungalows på någon strand (som säkert kan vara nog så mysigt vid andra tider på året).

Det stället vi valde hette Villa Lembos och erbjöd rum i bungalow eller en liten huslänga och rummet vi fick var mysigt och fräscht. Alla bekvämligheter som man förväntar sig på ett hotell, såsom handdukar, tv och minibar fanns. På kvällen hade restaurangen öppet och serverade lokala maträtter med meze och det sas att mycket av det de serverade var hemodlat på de små fälten runt omkring.

Dipkarpaz är en charmig och lite kantstött 

Johan hamnade i ett av sina tillstånd av akut hunger vilket har symptomen ynklighet och lättretlighet (någon som känner igen sig?). Vi hade däremot svårt att hitta någon bra restaurang inne i byn Dipkarpaz, där fanns mest dessa små caféer där herrar från lokalbefolkningen dricker myntate och roar sig åt turister som hungriga och griniga letar föda. Vi bjöd på det en stund innan vi istället satsade på att hitta något längre ut längs vägen. Före oss svängde en turistbuss ut på samma väg, vilket vi såg som ett gott tecken.

Endast tre km från byn kom vi till ett hotell/restaurang som låg superfint vid ett litet fiskeläge. Vi serverades i skuggan av olivträden på stranden och maten vi beställde kompletterades som på de flesta ställen med inledande meze och mycket god sallad. (Sammantaget kan jag nog säga att vi bara ätit bra mat under semestern. Det finns även väldigt många vegetariska alternativ, även om ordet inte används så ofta.)

Vi åkte vidare ut tills vi såg de två vajande flaggorna som man alltid ser i kombination på norra Cypern: Turkiets röda flagga och norra Cyperns inverterade variant av densamma.

Nu när historien hunnit hela vägen ut till änden av halvön kommer min punktlista. 

Saker att uppleva på Karpaz:

• Träffa Karpaz charmigaste invånare: de vilda åsnorna. De kliver upp på vägen som om de är beredda att ta emot tullavgift för att du passerar deras marker. Dra ner bilrutan så finns chansen att du får dig en åsnekyss.
  
  
   
  

  Jag har hittat två kompisar, en större och ett föl.
• Upplev den långa och nästan tomma sandstranden Golden beach (för så folktom kommer den nog inte fortsätta vara länge)
  I det otroligt varma och klara vattnet låg vi länge länge och guppade. Det fanns även möjlighet att hyra ett parasoll om man ville ligga kvar på stranden en stund. Men det var ingen trängsel. 
  
  
  På höjden ovanför stranden får man en fantastisk utsikt över Golden beach.
• Se små havssköldpaddsungar. 
  Havssköldpaddorna i Medelhavet har det lite svårt och det finns projekt som går ut på att hjälpa arten att bli fler. En del i detta är att man hjälper att skydda äggen som mamma sköldpadda lägger nere i sanden på stranden. Efter att mamma sköldpadda grävt ner äggen lämnar hon dem åt sitt öde. Människan har bestämt sig för att hjälpa ödet lite på traven och man gräver ner äggen på skyddade platser och hjälper de små liven upp och ut i havet. Att få vara med och se detta var magiskt. De små små sköldpaddorna har en liten havskompass som säger åt dem att samla alla sina små små sköldpaddskrafter och kråla sig ner i havet och växa till stora och gamla sköldpaddor. Något som händer väldigt få av alla dessa små liv.
  
  
  Sköldpaddungarna har blivit uppgrävda ur stranden där de kläckts och släpps nu ut för att för första gången ta sig ner i havet. 
  

  

  Lycka till!

   
• Se ruinerna av Ayos Trias Basilika.
  Dessa 2000 år gamla resterna från en basilika är fascinerande, framför allt den välbevarade mosaiken.
  
  
   
  
   
  
   

Det var min lista och mina tips. Ett annat tips är att komma ihåg att norra Cypern kryllar av människor med många tips som gärna delar med sig, så låt dig bli tipsad!

När vi ändå var ute och åkte ägnade vi nästa dag åt att åka till Famagusta. Men det får bli en annan historia!

Nu avslutas inlägget i en annan miljö, nämligen hemma i det härliga höst-sverige. Terminen har börjat och plugget rullar på igen.
Tack Cypern, för den här gången och tack Marie och Lasse för att jag fick göra ett inlägg i er blogg och framför allt för att ni delat med er om all er kunskap och varit ett väldigt trevligt sällskap under vår tid på ön!